När man stannar upp för ett tag och tänker tillbaka, så inser man hur fort tiden ändå går.
Ena stunden befinner man sig på andra sidan jordklotet och i den andra sitter man hemma i svärföräldrarnas soffa.
Då kändes fem månader som en oerhört lång tid, nu känns det som ett ögonblick.
Tid. Lite intressant det där. Även om man själv stannar upp så gör aldrig tiden det.
Att resa i tre veckor var fantastiskt, men känns nu som en dröm. Det som påminner en att man inte egentligen befunnit sig i Sverige särskilt länge är jetlaget. Att uppleva de olika tidzonerna.
Ena dagen är du 12 timmar före, andra 11 timmar efter Sverige.
Den senaste veckan har man varit mer nattuggla än uppe med tuppen så att säga.
Och idag, självaste nyårsafton, så kommer man ju inte komma i säng sådär tidigt som man kanske borde.
Gott Nytt År!
