Sometimes you do not know what to write about

Lite så känns det. Att man inte vet vad man ska skriva på den här så kallade bloggen. Vad kan vara intressant att veta? Vad skulle vara roligt att läsa?

För tillfället så händer allt och ingenting känns det som. Lite som det brukar vara. Man har massa att göra, men ibland känns det som om man inte kommer en enda meter framåt.

Vi har äntligen landat lite i vår nya lägenhet nu tycker jag. Visst det är mycket kvar att fixa, men det känns redan som vårt hem. Det är en fantastisk känsla tycker jag, att känna sig hemma. En plats där man bara kan vara, bara kan få vila, hämta kraft, vara kreativ, inga måsten, inget tvång, utan bara en plats av trygghet, glädje och kärlek.
Det är precis så som jag vill att mitt hem, vårt hem ska vara. En plats utan måsten, en trygg plats, och framför allt en plats där andra kan känna sig hemma.

Anyway, om en halvtimme ska jag iväg och fira två av mina absoluta favoriter, som tillsammans firar 50 år här på jorden. Märkligt vad tiden går och att detta är året då vi ska fylla 25.
Bilden nedan är tagen för 7 år sedan då vi åkte med hela klassen till Tyskland, ett minne för livet om man säger så. Nog har man ändrat sig på dessa 7 år, men är väldigt tacksam för att vi fortfarande håller ihop.

Ha en kalas bra lördag allihop och glöm inte titta på OS-finalen i hockey imorgon. I år tror jag att vi kommer att ta guld!

Del 3 - Har jag sagt att vi är filmfantaster?

Har ni sett Narnia? Tror det är i början av den andra filmen. Den med prins Caspian. I början av den filmen så kommer ju de fyra syskonen ut genom en grotta eller vad man ska kalla det. Från en tråkig och grå station i London, till ett färgglatt paradis. Anyway, filmälskare som V och jag är så blev det en resa dit när vi väl vara på Nya Zealand. Bilden nedanför är ett bevis. Känner ni igen det? 

Det var helt magiskt måste jag ärligt säga. Det var så vackert! Som ett sådant där paradis som man bara ser på filmer, eller bara drömmer om. När vi kom dit var det bara ett fåtal människor där, så man kan praktiskt taget säga att vi hade hela stranden för oss själva. Och ja, vi badade där! I det turkosblåa vattnet. Lite kallt var det allt, men hur ofta får man chansen att bada på ett sådant ställe?

Dagen därpå begav vi oss uppåt Auckland igen för att vandra i den regnskog som tar vid i stadens utkant. Uppe vid the visitor information såg man regnskog så långt ögat nådde, som ett grönt täcke över bergen.

Som jag sagt innan så bjuder Nya Zealand på ett varierande och framför allt enastående landskap. Mitt bland alla dessa gröna, sköna träd gömde sig vattenfall, vars forsandes ljud hördes på flera hundrameters avstånd.

I detta land så har man möjlighet att välja strand efter färgsmak. Det finns vita stränder, svarta stränder, och till och med röda stränder. Dock visste jag inte om att det fanns röda stränder förrän vi kom hem, men vi fick möjligheten att utforska en svart strand, Kare Kare beach. Stranden där filmen "The Piano" är inspelad. Var längesedan jag såg den, men jag har ett svagt minne av att de anländer med båt till denna strand med en stor, svart flygel ombord.

När solen var framme och dess strålar värmde upp den svarta sanden, brände det till under fotsulorna, och man näst intill skuttade fram. Sanden fungerade, tillsammans med vattnet, fantastiskt bra som en naturlig spegel och vi tog tillfället i akt och fick ett antal bra hopp-foton. I bilden nedan ser vi min man göra ja kan man kalla det ett Flinta-hopp? Yabba-dabba-doo!!!

Det här var verkligen bara ett axplock från vår resa på Nya Zealand. Fem dagar var vi där och det känns som om man bara såg en liten liten del av detta vackra land. Jag kan varmt rekommendera att åka dit, men tror att man minst skulle behöva typ veckor för att utforska bara den norra ön. 

Vet ni förresten att det inte finns några farliga spindlar eller ormar på Nya Zealand? - Guldstjärna till det! 

Nästa gång jag tar mig tiden och skriva lite ska jag försöka berätta om det andra stopp vi gjorde på resan hem till vårt kära hemland. 

Ha det bra tills dess och njut av livet!