Har precis gjort en av de saker som jag skulle göra idag och det är att sätta på en tvätt. Check!
Nu rullar det runt där inne i badrummet.
Började dagen med en lång, härlig, ljuvlig promenad i den sköna solen. Det är ju helt fantastisk att det kan vara sådant här väder! Som tur var så stötte jag inte på Herr Snok, vilket inträffade igår när jag och Fröken Hanna Freij var ute och gick.
Jag är verkligen RÄDD för ormar!
Vi såg den kanske 5 meter innan och bara stannade med hjärtat i halsgropen.
Kastade stenar, kastade kvistar men inget hjälpte förrän vi började hoppa.
Då slingrade den iväg så snabbt den bara kunde.
Fortfarande hade vi ju hjärtat i halsgropen, så vi tog varandras hand och sprang och skrek förbi den lilla biten där ormen hade legat.
Då slog det mig. När livet blir lite skrämmande, när man fylls av rädsla eller får ett hinder på livets väg, vad skönt det är att ha någon vid sin sida då som stöttar en. En vän som går tillsammans med en genom det tuffa, som håller ens hand hela vägen igenom. Någon man kan dela saker med, som man kan lita på.
Jag vet inte vad du tycker men jag tycker att saker och ting blir lättare när man är två om det.
Jag är tacksam för mina vänner som vandrar med mig, och jag vill göra allt för att finnas där för dem.
Tack Jesus för att du vandra med mig VARJE DAG och håller mig i handen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar