Känslor. Vi alla har dem. Vi alla upplever dem.
Sorg. Glädje. Kärlek. Förtvivlan.
Listan kan göras lång. Många känslor är enklare att identifiera, andra är som en dimmig sommarmorgon. Inte helt klara och skrämmande.
En del är mer bekanta, andra obekanta.
Vissa sätter sig som en klump i magen, andra ger en nästan vingar.
Men man får aldrig låta känslor styr ens liv. Då kan du lika väl åka Balder på Liseberg hundra gånger. Upp och ner, som en berg-och-dal-bana. Inget skulle vara hållbart och beslut skulle vara meningslösa.
De skulle göra en mer sårbar och otrygg.
Att känna känslor är ändå att leva. Att känna sig vid liv. Att känna sig mänsklig.
Jag skulle inte vilja leva utan dem. Vad skulle det vara för mening om man aldrig fick känna kärlek och glädje? Uppmuntran, trygghet.
Tack Jesus för att jag får lägga mitt liv i dina händer. Du styr, inte mina känslor.
Tack för att jag kan känna, känna mig levande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar