Äntligen! Nu har jag lov. I en HEL vecka, och jag tänker ta ledigt från allt vad skola heter. I morgon lyfter planet emot nya äventyr och familjen Sigfridsson ska göra Sydney osäkert. Känns lite som en dröm som kommer gå i uppfyllelse när man står där livs levande bredvid Opera huset. Inte bara det jag tänker sätt mitt fingeravtryck på en av väggarna!
Hade någon frågat mig för typ fem år sedan så hade jag aldrig trott att jag skulle komma dit, men life is a mystery.
Det har blivit mycket promenader nu när mina föräldrar har varit på besök, och V har hittat en och annan ny kompis. På bilden nedan så har vi en av hans nyaste kan man säga. Ganska tystlåten, men innanför den hårda utsidan så finns säkert ett mjukt hjärta.
Melbourne är väldigt vackert dagtid som nattid. Men för en annan som är svag för lampor och neonskyltar så är nattiden den absolut vackraste. Det svåraste är att fånga det vackra som ögat ser på kort, men här nedan så kommer ett kort på kvällsvyn by the riverside, med två av mina favoriter.
Det har varit jättekul att ha dem här på besök. Det bästa hade ju varit om resten av våra nära och kära också varit med, men som min pappa skulle säga "tiden går ju fort och snart är ni ju hemma". Det blir mysigt, men först vill jag nog allt njuta lite till av äventyret här borta där folk borde gå på händerna, eller?
Ha det super bra alla där hemma. Lovar att återkomma med bilder från vårt besök i Sydney och hos familjen Känguru.
See ya later, folks.
Love, Em
Ps. Idag stötte vi på första svenska människan sen vi kom ner. Jätte konstigt att prata svenska med någon man inte känner, konstigt att höra svenska på något sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar